Varmt välkommen till Gryningsvägen 28, en tidlös pärla i hjärtat av familjevänliga Solhem. Detta underbara hus, byggt 1929, har varit i samma familjs ägo sedan det byggdes och erbjuder en unik möjlighet att förvärva en del av historien.
Huset är byggt i tidstypisk stil med bevarade originalattribut så som vackra trägolv (fiskbensparkett, massiva trägolv och stavparkett), bröstpaneler, och kopplade 2-glasfönster.
Huset erbjuder genomgående generösa ytor och ljusa rum som är perfekta för både avkoppling och sociala sammankomster.
Den lummiga och väl tilltagna trädgården ger utrymme för lek, odling eller avkoppling under sommarmånaderna. Här kan du njuta av solens strålar, grilla med familj och vänner eller bara koppla av.
Att bli ägare till Gryningsvägen är inte bara ett husköp i sig utan här får ni ta del av och fortsätta en historia som sträcker sig nästan ett sekel tillbaka. Med sin charm och karaktär är detta hem perfekt för dig som söker något utöver det vanliga och vill skapa ert framtida drömboende där livet får ta plats för många år framöver.
Bostaden är belägen i lugna och trivsamma Solhem, med närhet till grönområden, skolor och goda kommunikationer. Pendeltåget vid Spånga station tar er in till Odenplan på 8 minuter. Här får du således det bästa av två världar – ett rofyllt och tryggt hem och samtidigt närhet till stadens puls.
Detta är en unik möjlighet att förvärva ett fantastiskt hus där varje rum bär på en historia. En historia som nu är redo att fortsätta skrivas av en ny ägare, där nya minnen och traditioner ska skapas och ta plats.
Varmt välkomna att upptäcka mer om Gryningsvägen 28!
Nedan kan ni läsa en del av familjens historia och minnen från huset.
"REKTORSVILLAN I SOLHEM
Vi är fyra syskon som vuxit upp på Gryningsvägen 28 och nu tillsammans med mamma säljer vårt fina barndomshem.
Huset lät byggas av vår farfar Olof Olsson och hans maka Ebba.
Olof Olsson som ursprungligen kom från Värmland behövde flytta för att komma närmare skolan Spånga gymnasium (tidigare Spånga Högre Folkskola) som då var nystartad och där farfar skulle anta tjänsten som skolans första rektor. Ebba som tidigare arbetat som lärarinna var numer hemma och tog hand om familjens barn.
1929 stod huset klart och familjen flyttade in med sina fyra barn inklusive Mats, vår pappa som då var nyfödd. Adressen var på den tiden Sagavägen 14. I familjen ingick även hembiträdet Elin som bodde i jungfrukammaren innanför köket.
Farmor Ebba bodde i huset fram till 1960 då det var dags för henne att flytta till något mindre. Farfar hade tyvärr gått bort ett par år tidigare.
Yngsta sonen Mats och fru Maj-Britt med familj övertog då huset och flyttade in på Gryningsvägen.
Vi bär alla på härliga barndomsminnen i ett fantastiskt hus och en idyllisk miljö.
Vägen till skolan var lugn och säker. På somrarna cyklade vi runt på gatorna och på vintern kunde vi ta sparken.
Huset var fullt av aktivitet och kreativitet.
På hösten plockades det bär och äpplen som sedan syltades och saftades. Allt bevarades på hyllor i matkällaren.
Handarbetena var många. Mamma virkade egna överkast, stickade tröjor till hela familjen och broderade dukar.
Huset fylldes även av musik. Pappa som var kompositör och arrangör satt ofta vid flygeln och skrev diverse arrangemang till långt in på småtimmarna. Några ”Hemma hos” reportage gjordes och huset fick även namn som Kapellmästarvillan och Herrgårdsvillan på Kullen.
Vi barn hjälpte också till att fylla huset med toner från diverse instrument och grammofoner.
Jularna firades traditionsenligt i Fanny och Alexander anda.
Förberedelserna under adventstid var många. I köket lagades mat till den stora familjen. Det bakades och gjordes egen sylta, leverpastej och brunkål mm. Allt enligt gamla traditioner. Vi samlades i matsalen för pysselkvällar, där verkstan var i full gång med att klippa och klistra julgranskarameller och annat pyssel som sedan på julafton hängdes i granen.
Juldagen firades med smokingmiddag till uppdukat bord och lekar i hela huset. Även här hade musiken stor betydelse och vi samlades runt den stora flygeln och sjöng julsånger, medan pappa spelade. Sedan avslutade vi med långdans genom huset.
Då vår mamma inte kan bo kvar längre, är det nu dags för en ny familj att ta över.
Vår förhoppning är att huset ska förvaltas och fyllas på med nya minnen och traditioner."