Spara till barnens bostad – så ska du tänka!
11 september, 2020
Bolånepanelen skrivs av fyra experter på bostads- och privatekonomi. En av dessa är Emma Persson, Länsförsäkringar Bank som skriver om hur du ska tänka när du ska spara till barnens framtida bostad.
text nedan av Emma Persson
Måste man verkligen spara till barnens framtida bostad? Nej, självklart inte. Är det smart att göra om du har möjlighet? Ja, det tycker jag. Men jag tycker inte heller att det med nödvändighet måste bestämmas vara just ett bosparande. Det kan bara helt enkelt vara ett sparande med ännu oklart användningsområde. Om det sen blir till ett startkapital för ett surdegsbrödsbageri, körkort eller finansierar ett års boende på en räddningsstation för noshörningar för ditt barn – det vet vi ju ännu inget om. Men några saker talar för att det som vi som föräldrar kan och behöver hjälpa till med, så är just en grundplåt till en bostad. Till exempel:
1. Du har mer pengar i plånboken än dina föräldrar. Ja, det är sant! Hushållens disponibla inkomster har under den senare delen av 1900-talet stadigt ökat och särskilt mycket under de senaste 20 åren. Det innebär exempelvis att en genomsnittlig tvåbarnsfamiljs disponibla inkomst är 20 000 kr högre per månad jämfört med 1999 [SCB]. För föräldrar som hade barn på 60-, 70 och 80-talen var det nog inte alltid självklart att det fanns utrymme att spara. Sedan dess har skattesänkningar och reallöneökningar gjort att fler har fått mer pengar plånboken och därmed ett större sparutrymme.
2. Det var förmodligen lättare förr att hanka sig fram på bostadsmarknaden utan ett sparkapital. Bostäderna var billigare, det fanns fler hyresrätter och kötiderna till dem var kortare.
3. Den tekniska utvecklingen går i en rasande takt just nu. Vi har redan kunnat ersätta många jobb med robotar och automatik och fler är säkerligen att vänta. Med detta inte sagt att våra barn riskerar arbetslöshet, men det kräver att man tänker till kring utbildning och att det kanske blir fler som anställs inom ramen för tillfälliga snarare än fasta anställningar. Inte de bästa förutsättningarna för att få ett bolån precis.
Men, för att för en stund återvända till utrotningshotade noshörningar, så är det inte säkert att din 18-åring är mogen nog att hantera att få en stor summa pengar i handen. För att skydda ditt sparande tycker jag att du ska spara i ditt eget namn. På så vis kan du vara med och påverka när och till vad pengarna används. Gardera dig också genom att ställa barnet i en eller ett par bostadsköer. Kanske är det bäst att barnet hyr en bostad ett par år innan ett köp kan bli verklighet. Kanske hamnar du själv i trångmål någon gång under årens lopp och tvingas använda pengarna till annat. Står pengarna i barnets namn har du ingen rätt att göra det.
Slutligen, vi har alltid fler valmöjligheter om vi har ett sparkapital än om vi inte har det. Det gäller oss alla, barn, vuxna – och noshörningar.
Emma Persson, Länsförsäkringar
I mitt arbete som privatekonom ger jag tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa fler att skapa sig en ekonomisk trygghet. Det är ofta komplexa frågor och många små och stora ekonomiska beslut som ska fattas, samtidigt som livet pågår och man för det mesta är upptagen med annat. Jag hoppas kunna bidra med lite vägledning och inspiration till hur du kan bygga just din ekonomiska trygghet, vare sig det handlar om att starta ett månadssparande på några hundralappar eller att köpa eller sälja en bostad. ‘
Jag har arbetat länge inom bank och försäkring med dessa frågor och tycker att det är det roligaste som finns. Pengar och ekonomi är involverade i de flesta av våra stora livshändelser, så man skulle ju kunna säga att det jag jobbar med handlar just om det – livet!
OM BOLÅNEPANELEN
Bostadsaffären är för många den största affären man gör under ett liv. Ibland en affär som är med en ett helt vuxet liv. Oavsett om man köper ett boende för livet som går vidare i generationer eller är av åsikten att ombyte förnöjer och därmed byter boende emellanåt, så är bolån och bostadsekonomi alltid en central fråga för de flesta.
Vi lever i en omvärld som också är föränderlig och i en samtid där inte bara det nationella läget påverkar vår vardagsekonomi, utan där vår individuella ekonomi reagerar på olika sätt beroende på vad som händer i världen.
Bolånepanelen är ett unikt samarbete mellan bostadssajten Boneo.se och flertalet särskilt utvalda banker, där vi gemensamt försöker möta våra besökares frågor och funderingar kring bolån och bostadsekonomi.
Varje vecka uppdateras bolånepanelen med texter i aktuella ämnen skrivna av de experter vi knutit till oss i samarbetet. I nuläget skrivs bolånebloggen av privatekonomen Emma Persson, Länsförsäkringar, Henrik Boström, Head of Brand and communication på Bluestep Bank och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och Ingela Gabrielsson på Nordea.
Har du en fråga till våra experter – maila oss på alexander.erwik@boneo.se