Ekonomitips till dig som ska köpa bostad för första gången

Bolånepanelen skrivs av fyra experter på bostads- och privatekonomi. Denna vecka vänder sig Henrik Boström, Bluestep Bank till den som  ska köpa sin allra första egna bostad. Och nog borde de ha bättre förutsättningar, menar Henrik. 

Text nedan av Henrik Boström. 

Unga förstagångsköpare möts idag av nya utmaningar och förutsättningar. Den bostadsstress som drabbar många handlar inte enbart om det ekonomiska läget i samband med coronapandemin. En rad olika faktorer har tillsammans och under en längre tid bidragit till att många förstagångsköpare inte vågar sig in på bostadsmarknaden eller helt utestängs från möjligheten till bolån. Högre konkurrens om bostäder följt av höga bostadspriser, och strängare kreditrestriktioner samt utlåningsvillkor får många att vackla.

Bostadspriserna har under de senaste åren nästintill tredubblats samtidigt som Sveriges befolkning också ökat mycket snabbt, speciellt sedan 2015 och framåt. Bostadsbyggandet har inte hängt med i den snabba utvecklingen. Siffror från Boverket visar att tillskottet av nya bostäder ökat långsammare än antalet hushåll. Det råder därför ett underskott på bostäder. En naturlig konsekvens av detta är såklart en tuffare bostadskonkurrens, med få objekt till salu och snabbt stigande bostadspriser.

Amorteringskravet som infördes 2016 och skärptes 2018, har också en påverkan på förstagångsköparnas bostadsstress och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. Anledningen till att kravet skärptes hade att göra med att man såg hur hushållsskuldsättningen ökade, en belåningsgrad som Finansinspektionen ansåg hota landets finansiella stabilitet. 2010 infördes bolånetaket, som innebär att du behöver ha ett kapital på minst 15% av köpeskillingen vid köp av ny bostad. Amorteringskravet var kanske främst riktat mot hushåll som tog stora bolån i förhållande till inkomst, men framförallt har det visat sig påverka unga hushåll med litet eget kapital och låga inkomster. Mellan 2016 och 2019 har procentandelen nya låntagare med relativt små marginaler i sin ekonomi minskat. (*2) Det kan ses som en direkt följd av de åtgärder som gjordes.

Att amortera i sig är något positivt – du sänker din belåningsgrad och äger successivt större andelar av boendet. Trots att fler idag amorterar har det dock visat sig att belåningsgraden bland samtliga åldersgrupper inte sjunkit särskilt mycket sedan åtgärderna trädde i kraft. Fram till 2019 var många svenskar mindre riskbenägna och anskaffade billigare bostäder, därefter började vi ta högre risker och valde dyrare objekt. (*2)

En slutsats av allt detta är att de som egentligen har påverkats mest av amorteringskraven är unga förstagångsköpare. De som vågar sig in på bostadsmarknaden och beviljas lån, har oftast en hög skuldsättning och finansierar kontantinsatsen med hjälp av blancolån. Vi behöver lyfta frågan om förstagångsköparnas begränsade möjligheter, blancolån kan inte vara den enda lösningen. Den höga belåningsgrad som yngre oftast har innebär även höga räntekostnader som då utgör en större del av deras totala bostadskostnad, vilket kan leda till en ansträngd privatekonomi.

Rapporter från HSB visar att många unga vuxna mellan 23 och 30 inte vågar ta avgörande kliv i livet som att flytta hemifrån eller skaffa barn. Och unga personer som bor hemma samt ensamstående nekas bolån i flera delar av landet. (*3) Traditionella banker ställer dessutom krav på fast anställning för att få bolån, och en stor procentandel av alla unga har tidsbegränsade anställningsformer. (*4) Många får helt enkelt sätta livet på paus och hamnar i en slags dead-end situation. Det är inte bara den tuffa konkurrensen om bostäder som skapar bostadsstress, utan kanske främst svårigheterna att få bolån och en osäker ekonomisk framtid.

En lösning på detta vore att erbjuda personer under 30 möjlighet till bolån med 95% i belåningsgrad och amorteringslättnad. Det skulle innebära en ökad finansiell inkludering av unga och över tid ha positiva effekter för både samhälle och individ. Vidare är det oavsett situation alltid viktigt med ett eget kapital när du går in i en bostadsaffär. Ha därför inte bråttom när du ger dig in på bostadsmarknaden som förstagångsköpare.

Källor

Boverket, Bostadsmarknadsenkät, 2019.

(*2 )Finansinspektionen, Den svenska bolånemarknaden, april 2020.

(*3) Prognoscentret i uppdrag av HSB, Stängda dörrar, oktober 2019.

(*4) Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetskraftsundersökningarna (AKU) – Tema: Utvecklingen för tidsbegränsat anställda 2005-2019, mars 2020.

Henrik Boström, Bluestep Bank

50 år, gift med tonårsbarn och hund. Bor i villa utanför Stockholm

Head of Brand and Communication på Bluestep Bank som är specialister på bolån.

– Mitt jobb handlar om att sätta sig in i och förstå människors vardag; drömmar och utmaningar, och bidra med begriplighet för en bransch som många uppfattar som krånglig och svår att förstå. Men ett bolån är ofta en förutsättning för att man ska kunna köpa en bostad eller refinansiera sin privatekonomi och därmed komma vidare med sin planer.

Tidigare erfarenheter inkluderar konsultjobb bland annat för olika fastighetsmäklare och IT-bolag.

OM BOLÅNEPANELEN

Bostadsaffären är för många den största affären man gör under ett liv. Ibland en affär som är med en ett helt vuxet liv. Oavsett om man köper ett boende för livet som går vidare i generationer eller är av åsikten att ombyte förnöjer och därmed byter boende emellanåt, så är bolån och bostadsekonomi alltid en central fråga för de flesta.

Vi lever i en omvärld som också är föränderlig och i en samtid där inte bara det nationella läget påverkar vår vardagsekonomi, utan där vår individuella ekonomi reagerar på olika sätt beroende på vad som händer i världen.

Bolånepanelen är ett unikt samarbete mellan bostadssajten Boneo.se och flertalet särskilt utvalda banker, där vi gemensamt försöker möta våra besökares frågor och funderingar kring bolån och bostadsekonomi.

Varje vecka uppdateras bolånepanelen med texter i aktuella ämnen skrivna av de experter vi knutit till oss i samarbetet. I nuläget skrivs bolånebloggen av privatekonomen Emma Persson, Länsförsäkringar, Henrik Boström, Head of Brand and communication på Bluestep Bank och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och Ingela Gabrielsson på Nordea. 

Har du en fråga till våra experter – maila oss på alexander.erwik@boneo.se