De vanligaste renoveringarna – så här mycket behöver du spara!

Är det dags att renovera därhemma? Oavsett när det är dags och hur mycket ni tänkt att göra om så är detta ofta en kostsam historia. För att ligga steget före kan det vara en god idé att börja spara till eventuella hemma-projekt redan nu. I veckans bolånepanel delar Emma Persson på Länsförsäkringar med sig av en bra buffert-plan, hon avslöjar också vilka de vanligaste renoveringarna är. 

Text nedan av Emma Persson – läs fler ekonomirelaterade artiklar här 

Har du inte alltid undrat över vilka som är de mest populära renoveringarna inom de kommande tre åren? Jag tänkte väl det. Det fina är att du inte behöver undra längre, vi på Länsförsäkringar har svaret. Via vår forskningsfond har vi nämligen i skadeförebyggande syfte tagit reda på vilka renoveringar som bostadsägare planerat att göra inom den kommande treårsperioden.

Svaret är att fasadrenovering är den renovering som flest planerar att göra (41 %), följt av
badrumsrenovering (21 %), köksrenovering (18 %) och omläggning av tak (11 %). Tämligen
kapitalintensiva åtgärder alla fyra, även om det inom köks- och badrumsrenoveringar blir alltmer populärt att försöka minimera klimatpåverkan (och hålet i plånboken) genom att behålla och renovera befintligt material i så stor utsträckning som möjligt.

Hur finansierar man då en renovering? Många utnyttjar eventuellt låneutrymme i bostaden, men det är inte alltid den bästa lösningen eller ens möjligt. Det förutsätter att banken är villig att låna ut mer till dig och skulle behovet av att renovera sammanfalla med en period då du kanske är sjuk, arbetslös eller föräldraledig är det inte säkert att kalkylen håller.

Det kan finnas andra sätt, förutsatt att du vet med dig att du har några år kvar tills du själv ska göra dessa renoveringar. Varför inte istället beräkna återstående livslängd på olika saker i ditt hem och starta ett månadssparande redan idag? Jag har tagit fram en lista på ungefärlig kostnad för några olika byggnadsprojekt och hur länge respektive byggnadsdel i genomsnitt beräknas hålla. Utifrån det kan jag sedan räkna ut hur mycket du måste månadsspara för att ha råd att finansiera renoveringen med sparade pengar. Här är ett exempel:

Hur smart är inte detta? Naturligtvis måste du anpassa ditt buffertsparande efter hur lång tid som återstår i just ditt hus, men du förstår säkert principen. Om du bor i lägenhet kan du istället räkna ut när ungefär respektive vitvara behöver bytas ut enligt samma tankesätt:

Principen är alltså att du försöker att vara förutseende så att du inte behöver låna eller köpa varor på avbetalning när det väl är dags att byta ut vitvaran. Gå runt i ditt hem och fundera på vilka vitvaror eller andra tekniska apparater du behöver ersätta inom en viss tid och räkna baklänges. Naturligtvis kan du på samma sätt planera för nästa års semester eller bilbytet.

Jag tror hursomhelst att du kommer att få en bättre bild över hur mycket pengar som kommer att behövas ungefär när och därigenom får du en bättre uppfattning om hur mycket du behöver buffertspara. Och självklart ska du först försöka att reparera det som går att laga. Det är ju till och med möjligt att få rutavdrag för reparation av vitvaror i hemmet, glöm inte det. Men att vara förutseende och planera sin privatekonomi efter verkliga behov är smart.

Gör din lista redan ikväll!

Emma Persson, Länsförsäkringar

I mitt arbete som privatekonom ger jag tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa fler att skapa sig en ekonomisk trygghet. Det är ofta komplexa frågor och många små och stora ekonomiska beslut som ska fattas, samtidigt som livet pågår och man för det mesta är upptagen med annat. Jag hoppas kunna bidra med lite vägledning och inspiration till hur du kan bygga just din ekonomiska trygghet, vare sig det handlar om att starta ett månadssparande på några hundralappar eller att köpa eller sälja en bostad. ‘

Jag har arbetat länge inom bank och försäkring med dessa frågor och tycker att det är det roligaste som finns. Pengar och ekonomi är involverade i de flesta av våra stora livshändelser, så man skulle ju kunna säga att det jag jobbar med handlar just om det – livet!

OM BOLÅNEPANELEN

Bostadsaffären är för många den största affären man gör under ett liv. Ibland en affär som är med en ett helt vuxet liv. Oavsett om man köper ett boende för livet som går vidare i generationer eller är av åsikten att ombyte förnöjer och därmed byter boende emellanåt, så är bolån och bostadsekonomi alltid en central fråga för de flesta.

Vi lever i en omvärld som också är föränderlig och i en samtid där inte bara det nationella läget påverkar vår vardagsekonomi, utan där vår individuella ekonomi reagerar på olika sätt beroende på vad som händer i världen.

Bolånepanelen är ett unikt samarbete mellan bostadssajten Boneo.se och flertalet särskilt utvalda banker, där vi gemensamt försöker möta våra besökares frågor och funderingar kring bolån och bostadsekonomi.

Varje vecka uppdateras bolånepanelen med texter i aktuella ämnen skrivna av de experter vi knutit till oss i samarbetet. I nuläget skrivs bolånebloggen av privatekonomen Emma Persson, Länsförsäkringar, Henrik Boström, Head of Brand and communication på Bluestep Bank och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB. 

Har du en fråga till våra experter – maila oss på sofia@boneo.se